Elektrifieringen av kollektivtrafiken går snabbt framåt i Sverige. Utsläppen minskar, bussarna blir tystare och resenärerna får en modernare upplevelse. Men i många städer har de första månaderna med elbussar också lett till fler klagomål på ryckig körning.
Orsaken är sällan att förarna är dåliga – utan att de inte fått rätt förberedelser. Elbussar har kraftigare acceleration och bromsar på ett helt annat sätt än än konventionella bussar med förbränningsmotor. För förare som kört i 10–15 år med samma teknik, kan det bli en chock när bussen reagerar annorlunda redan vid första pedaltrycket.
Elektrifieringen är här för att stanna – men utan rätt strategi kan den bli betydligt dyrare än många tror.
En omställning på flera plan
Elbussar påverkar mer än bara bränslekostnader och miljö. De förändrar körstil, säkerhetsrutiner, schemaläggning och även relationen mellan förare och resenärer.
Det skadeförebyggande perspektivet blir därför avgörande. För även om elbussar är ett tekniskt lyft, skapar de också nya riskmoment som många företag riskerar att underskatta.
Nya risker och utmaningar
Acceleration och bromsning – ovant för vana förare
Elmotorer svarar direkt och har regenerativ bromsning. När en van bussförare första gången trycker på gasen eller bromsen blir resultatet ofta ryckigt. Konsekvensen blir både ökat slitage och risk för fallskador bland passagerare. En enda passagerarskada kan snabbt kosta tiotusentals kronor.
Tystare trafikmiljö – en dold säkerhetsrisk
En elbuss i låg fart är nästan ljudlös. Det gör det svårare för fotgängare och cyklister att uppmärksamma den, särskilt i stadsmiljö. Föraren måste vara extra uppmärksam vid hållplatser och korsningar.
Tidspress vid laddning – stress i vardagen
Många elbussar behöver laddas mitt under dagen. Om laddningen tar längre tid än planerat, uppstår stress och stress vilket kan leda till fortkörning, slarv med rutiner eller missade säkerhetskontroller.
Högre vikt – längre bromssträckor
Elbussar är inte bara tyngre än konventionella bussar – de har också ett starkare vridmoment som gör att däcken utsätts för större påfrestningar vid acceleration. Resultatet blir snabbare slitage och fler däckbyten, ofta till en kostnad på tiotusentals kronor per gång. Den högre vikten gör också att bromssträckan blir längre, vilket på vintervägar ökar risken för kollisioner.
Ekonomiska konsekvenser vid skador
En skada på en elbuss blir ofta dyrare än på en dieselbuss. Batterier och elsystem är känsliga och kan kräva omfattande reparationer. Dessutom riskerar hela fordonet att stå still i flera veckor om reservdelar saknas.
Oavsett företagsstorlek är en stillastående elbuss dyrbar. Men för mindre och medelstora aktörer blir sårbarheten större – en buss ur trafik kan inte lika lätt täckas upp av flottan.
Varje undviken skada blir därför extra värdefull.
Vad kan företagen göra?
- Utbilda förarna i elbuss-specifik körteknik
Praktisk träning i mjuk acceleration, planerad bromsning och stresshantering är avgörande. - Införa rutiner för laddning och schemaläggning
Scheman med buffert minskar stressen och sänker risken för misstag. - Proaktivt underhåll
Däck, bromsar och batteriövervakning måste prioriteras. - Systematisk uppföljning av förarbeteenden
Mystery passenger-observationer och telematik ger underlag för återkoppling och gör det möjligt att tidigt upptäcka riskmönster.
Så hjälper Roadwise er lyckas med elektrifieringen
På Roadwise analyserar vi förarbeteenden, identifierar riskmoment och ger företag verktyg för att minska skador och kostnader.
Vi ser gång på gång att små beteendeförändringar ger stora effekter – särskilt när förare byter från förbränningsmotor till el. Med återkoppling, utbildning och uppföljning kan ni snabbt gå från osäkerhet och ryckig körning till trygghet, trivsel och lägre skadekostnader.
Slutsats
Elektrifieringen är inte en fråga om om utan hur. De företag som lyckas är de som inser att ny teknik kräver nya kompetenser – både hos förare och i organisationen.
👉 Funderar ni på elektrifiering? Kontakta oss för en kostnadsfri genomgång av era förutsättningar.
