När tidplanen spricker kan det kännas frestande att ta igen tiden med farten. Därför behöver föraren veta vad företaget förväntar sig redan innan förseningen är ett faktum.

M Sveriges nya hastighetsmätning ger anledning att ta upp frågan. Den visar hastighetsöverträdelser bland både bussar och lastbilar. Däremot visar den inte varför förarna körde för fort.

Vad hade du gjort?

Tänk dig följande situation.

Du kör på en 80-väg och ett vägarbete har gjort dig fem minuter sen. Trafikledningen frågar om du hinner fram i tid, eftersom kunden väntar eller en anslutning riskerar att missas. Du märker att du börjar fundera på att öka farten.

  1. Jag kör några kilometer i timmen över gränsen där vägen känns säker, för att minska förseningen.
  2. Jag håller tillåten och förhållandeanpassad hastighet. Vid ett säkert tillfälle meddelar jag att ankomsttiden behöver ändras.
  3. Jag håller rätt hastighet men svarar att jag kommer i tid. Då slipper kunden bli orolig innan jag vet hur stor förseningen blir.

Fundera på ditt svar. Vi återkommer till det längre ner.

Vad M Sveriges mätning visar

M Sverige mätte hastigheten på 6 121 fordon mellan den 1 juni och den 15 augusti 2026. Mätningarna gjordes på 38 vägsträckor utan mitträcke i 26 kommuner, från Umeå till Malmö.

M Sverige anger att 34 procent körde för fort. Den siffran gäller alla undersökta fordonsgrupper tillsammans, och de flesta mätta fordonen var personbilar.

För bussar och lastbilar på vägar med skyltad hastighet 80 km/tim såg resultatet ut så här.

Hastighetsöverträdelser på vägar skyltade 80 km/tim
Fordonsgrupp Mätta Körde för fort Andel
Lastbil med släp 255 95 37 %
Lastbil 278 77 28 %
Buss 48 11 23 %

Andelarna är avrundade. Rapporten skiljer inte på lätta och tunga lastbilar.

Det är tydliga resultat från de platser och tillfällen som undersöktes. Samtidigt behöver siffrorna användas med försiktighet.

Det här säger siffrorna inte

Undersökningen bygger på hastighetsmätningar vid utvalda vägsträckor. Den är ingen heltäckande bild av svensk yrkestrafik.

  • Urvalet är begränsat. Resultaten kan inte utan vidare överföras till alla bussföretag och åkerier. Särskilt bussgruppen är liten.
  • Orsaken framgår inte. Undersökningen visar inte om tidspress, ouppmärksamhet eller något annat låg bakom överträdelserna. Situationen i början av artikeln är ett påhittat utbildningsexempel.
  • Registreringsland redovisas inte. Det går därför inte att säga hur många av fordonen som var svensk- respektive utlandsregistrerade, eller vilken grupp som oftare körde för fort.
  • Skador har inte mätts. Undersökningen visar hastigheter, inte hur många person-, fordons- eller godsskador som inträffade.

För att bedöma hur det ser ut i det egna företaget behövs egna mätningar och uppföljning.

Svaret är B – men det behöver fungera i vardagen

B är det bästa svaret. En försening ändrar inte hastighetsgränsen. Vid exempelvis halka eller dålig sikt kan föraren dessutom behöva köra långsammare än den tillåtna hastigheten.

Svar C löser inte heller situationen. En ankomsttid som föraren inte tror på ger trafikledningen fel underlag när den ska planera om.

Men B förutsätter att föraren vet hur förseningen ska meddelas och att någon tar emot beskedet. Föraren ansvarar för sin hastighet. Företaget behöver ge stöd genom tydliga rutiner och rimlig planering.

Roadwises förslag är att förare och trafikledning tillsammans bestämmer tre saker.

  1. Hur en försening meddelas och hur det kan göras säkert.
  2. Vem som informerar kunden eller hanterar en missad anslutning.
  3. Hur återkommande problem med tidplanen når den som ansvarar för planeringen.

En bra fråga på nästa förarmöte är: Vad händer hos oss när en förare meddelar att tiden inte håller?

Prova i liten skala och följ upp

Roadwise föreslår ett enkelt upplägg under sex veckor. Det är vårt arbetsförslag, inte en metod vars effekt har undersökts av M Sverige.

Välj en avgränsad grupp. Börja med en återkommande körning eller 5–10 fordon med liknande uppdrag. Informera förarna om vad som mäts, varför och hur återkopplingen ska användas.

Mät ett utgångsläge under två veckor. Kontrollera att hastighetsuppgifter och gränser stämmer, även den gräns som gäller för fordonet eller ekipaget. Beräkna hur stor andel av körsträckan som körs över den tillåtna hastigheten. Redovisa sträckor där uppgifterna är osäkra separat.

Prata ihop er och bestäm rutinen. Använd gärna frågan i början av artikeln som samtalsunderlag. Fokusera på hur föraren och trafikledningen ska agera tillsammans.

Följ upp under fyra veckor. Ge konkret återkoppling och hantera planeringsproblem som återkommer. Jämför med utgångsläget och notera andra förändringar, som väder, vägarbeten och uppdrag.

Sex veckor kan ge en första bild av om hastighetsefterlevnaden förändras. En jämförelse före och efter visar däremot inte ensam vad förändringen beror på.

Följ faktiska skador separat under en längre period, exempelvis tre till sex månader till att börja med. Använd skador per körsträcka och skadekostnad per mil. Färre hastighetsöverträdelser och färre skador är olika resultat och behöver redovisas var för sig.

Vill ni ta samtalet vidare?

Roadwise hjälper bussföretag och åkerier med förarmöten, coachning och skadeanalys. Frågan i början av artikeln visar också hur en vardaglig situation kan användas i Roadwise Academy: en kort fråga, återkoppling och ett samtal om hur företaget vill att arbetet ska fungera.

Målet är att föraren ska veta vad som förväntas och få stöd att köra säkert även när tidplanen spricker.

Kontakta Roadwise om förarmöten, coachning och skadeanalys.

Källor